Vi skall strukturera upp Sippans motion, blandannat för att sänka hennes förväntan. Det kommer bli mer koppelpromenader, såklart lösa promenader också men vi skall undvika de tillfällena hon bara springer på ängen och ögonen skriker: BOLLBOLLBOLL. Med detta skall vi sänka hennes oerhörda förväntan på att det alltid är kul när vi kommer ut. Måste säga, vi har alltid kul,.. Inte konstigt hon får förväntningar och väntar och väntar och väntar och beter sig som en dåre emellanåt.
Vi börjar med det klassiska, sitta innan man går ut. Hitta lugnet. Hon sitter påklädd medan jag klär mig. Vandrar bakom mig och bara detta kommer vara svårt mitt på dagen då Sippan så väl VET... "NU ÄR DET ROLIGAST I HEEEELA VÄRLDEN; BOLL BOLLBOLLL; MATTEMATTEMATTE; SPRINGA SPRINGA"
Såklart menar jag inte att hon inte ska få ha kul, men i andra former. I former där hennes stora tassar inte klampar på mina nerver.
Det kommer alltså:
- Inte lika långa och busiga promenader på raken
- När det är lydnad är det lydnad, inte hopp och lek, spring spring spring
- Maten serveras inom samma tider
- Passivitet, vid dörr, andra situationer..
- Vilodag (Då jag går ut och springer själv, haha)
Detta för att bringa ännu mer lugn i schäferkroppen, och en bättre relation oss emellan där vi slipper bli irriterade på varandra. Som en klok kvinna sa till mig igår, "en hund mår bra av att gå tråkpromenaderna" Och visst gör dem, hon sover som bäst efteråt.