För det första möter vi dem varje dag, precis som andra med hund, man undgår dem inte om man inte är bosatt bortom civilisationen. Många av dem skäller gällt, sprätter med benen, är stela, ägaren fortsätter vandra och "pirayan" i kopplet släpas lätt med medan den fortsätter bete sig illa gentemot min hund.
Ägaren gör ingenting för att försöka bryta av beteendet. Här kommer problematiken.
De normala fraserna man hör är:
- "Min hund är för liten för att lära sig"
- "Små hundar tror att dem är stora och tuffa"
- "Det är aveln"
- "Det är ett normalt beteende"
För det första, en stor och en tuff hund beter sig inte så. En liten hund kan lära precis som en stor hund, att det handlar om avel är bara rena tramset och beteendet är verkligen inte normalt.
Vad gör vi människor?
Vi accepterar detta!
Ingen av oss orkar lägga ner någon energi på att prata med denna hundägaren om den inte söker hjälp. Hunden fortsätter att leva sitt liv, stressad, uppspänd, utfallande.
Efter studerande på torget här där jag bor reagerar inte en enda människa när man hör småhund-utfallen. Skäller en större hund flyger alla iväg, eller blänger på ägaren som genast får känna en enorm skam.
Jag har faktiskt fått nog.
Vi hör aldrig om olyckorna dessa hundar har försakat. Inte i media, här uppmärksammas endast de större farliga hundarna som vållar större sår än en mindre så att folk sedan kan avsky rasen. Typ Rottisen som attackerade ett barn i brunnsparken förra året, hur kul var det för Rottisägare tiden efter?
Har en mindre hund gjort ett utfall mot en krypande bebis (vilket kan vara läbbigt för små hundar tydligen, andra hundar också men då JOBBAR man på beteendet) då blir ursäkten att den är läbbigt och helt okej, och man låter hunden vara ifred istället för att göra något åt det. Nu var detta bara ett exempel på deras beteenden.
Vissa av dem har inte ens nerver att vara med när något faller i hemmet utan springer och gömmer sig.
Vad jag vill komma fram till är att om en större hund visat detta beteende hade vi antingen jobbat på det, sökt hjälp (kurser, privatträning), omplacerat eller rent av avlivat hunden. Varför skall en mindre hunds oacceptabla beteende få vara okej?
Snälla ni, gör ett BPH (länk) som det så fint heter.(Jag hoppas det införs krav)
Få hjälp. Lär er om hunden i snöret, stärk den. Ni uppfödare till dessa raser, ha krav på era valpköpare, gör ett BPH tillsammans hela kullen, det är jättekul när vi med större hundar gör MH och får träffa syskon och umgås en hel dag tillsammans. Och för dig som uppfödare måste det vara kul att se hur kombinationen lyckats, hur lika dem är och om kombinationen skall prövas igen.
Om inte för er egen skull, för hundens. Det kan inte vara kul för er att ha en skällande hund varje promenad. Låt er inte vänjas vid problemen bara för att den är lätt att hålla.
(Det kan vara riktigt jobbigt för oss med större hundar att möta dessa där deras beteende är accepterat)
Trenden med att äga småhundar och deras beteende växer ikapp.
Köp dem gärna, ha dem i era väskor, fina kläder och med er överallt men se till att dem kan bete sig på ett vettigt vis. Och säg inte "tror att den är stor och tuff" för hela meningen är en fruktansvärd lögn.
Och respektera er omgivning. Det finns faktiskt dem som tränar sina småhundar till att bli riktigt fina hundar (konstigt att deras avel lyckats måste jag säga med lite ironi), men vilken respekt ger ni dem när ni gör reklam utåt med en hund som inte alls klarar av vårt samhälle och dess prov.
Många av dessa sällskapshundar av mindre storlek har problem, det kan vi inte sticka under stolen.
Avslutar med att återigen säga att det finns många småhundsägare som arbetar mycket med sina hundar. Jag drar inte alla över en kam alls. Jag vill endast poängtera att problemet finns, en stor hund kan besitta exakt samma problematik men då uppmärksammas det väldigt mycket mer.