Jag har inte bloggat på hur länge som helst, varför ska man det om man inte har lust till det. Det är inte så att hundarna inte är nöjda i både fysisk och psykiskhet.
Vi har haft en omtumlande vardag den senaste månaden, ja.. Det är nästan exakt en månad. Två bli en, en valp som springer hur som haver och en matte som står nollad i skallen och inte riktigt vet höger och vänster.
Vi har utvecklat en vardag som passar oss idag. Its a bumpy road men den är hållbar.
Nu är det faktiskt så att hundarna inte får alla mina lediga stunder. Sjukt tycker kanske ni med så krävande hundar. Absolut får dem min tid och min träning men just nu är JAG huvudrollen i mitt liv.
Jag har det senaste funderat över mitt hundintresse. Jag älskar dem men dem senaste åren har det blivit en tillflykt att träna. Jag har valt att göra det när det varit jobbigt, vilket det varit ofta. Som en undanflykt. Lätt tar vi till dem. Nu när jag skall lägga allt på mig själv inser man att man så lätt tar till ett intresse för att fly.
Nu säger jag inte att jag inte är intresserad av hund. Det är jag. Hur mycket som helst. Nu kanske jag hellre vill köpa ett par dyra brallor att gå med i stan istället för att köpa ett par skor anpassade efter skogen. Kass jämförelse men solklar på ett sätt.
Det tar tid att landa och skogsturerna med mina två fantastiska hundar gör mig till en bra människa.
Så vill jag balansera det nu, med högsta prioritet på mig själv, mitt kommande liv, kärlek.
Det gör ont att inse - men det är välbehövligt.
Hon kommer aldrig mer behöva genomlida något liknande. Världens bästa tjej och allt kommer bli bra för även henne.
Så. Det är jag, och dem. Trion.
Vi kommer att skaffa en ny bloggsida också inom kort. Håller på att spana lite på hur vi vill ha den, till dess blir det lite inlägg här och desto mer på vår instagram. Följ oss gärna!