Denna gång verkar det handla om VGW – selen. Eftersom att det inte verkar existera någon konkret faktum, utan endast personliga erfarenheter, tänkte även jag berätta om mina erfarenheter, från någon som absolut inte har ett intresse inom tävlings eller lydnads värld, utan är med min hund för att jag älskar henne.
Jag heter Alicia, och jag kastades in i denna hundvärld när jag träffade min sambo Pernilla. Genom dessa tre år har jag lärt mig massor om hundar och dess beteenden. Jag har även fått se hur hemska hundägare kan vara mot varandra, jag har fått se Pernilla bli besviken, arg och ledsen när någon kritiserar henne. Kritik kan vara bra, däremot skall det vara motiverande och hjälpande enligt mig, och inte bara vara ”Du vet inte vad du gör flicka lilla, du ska inte ha en hund” Men det är bara att inse att varje hund har olika personligheter och krav. Vissa hundar kan lära sig allt i boken för lite köttbullar, andra har inget intresse av något föremål under träning. Man måste hitta vad som fungerar för både hunden och ägaren, något ingen kan veta vad det är förutom hunden och personen.
Jag ser mig själv som en väldigt självständig individ och brukar inte dras med i den första åsikten någon säger, vad jag menar med det är att jag och Pernilla ser inte alltid öga mot öga när det gäller hundar, hjälpmedel, hundmat, osv osv. Men det finns alltid någon som får kompromissa - men när det gäller VGW – selen, är vi överens.
Två anledningar till varför vi skaffa VGW – selen:
- Vi hade en husky som fick glädjefnatt när han såg andra hundar, och kunde hoppa och dra sig i halsbandet.
- Vi har en schäfer som gjorde utfall mot andra hundar
Nu känner jag ett stort behov av att förklara dessa två punkter innan någon redan bestämt sig för att vi är lata hundägare.
1. Vi lyckades träna bort Sebbes (vår bortgångna husky) begär att hoppa efter andra hundar, men under träningsperioden ville vi inte att han skulle ha på sig ett halsband eftersom att vi inte ville att han skulle strypa sig själv.
2. Sippi kan både gå lugnt och dra i kopplet, det beror på ifall hon vet att något roligt kommer hända eller inte. Däremot är det lätt att åtgärda med lite träningsmetoder. Men innan vi löste hundmöten var VGW – selen en bra lösning ifall Sippi skulle bestämma sig för att slänga sig. Det var alltså en säkerhetsåtgärd. Hon drar inte i sin VGW – sele som en galning, och vi använder den inte som hjälp till träning mot drag i kopplet.
Efter att ni har läst dessa två punkter förstår ni väl nu att VGW – selen var en underbar lösning på två stora besvär. Varför skriver jag då detta inlägg?
Jo, för att jag är trött på att man skall brista i förståelse att alla har det olika. Ifall koppel fungerar för dig, super bra. Ifall din hund föredrar att vara lös, toppen! Men VGW- Selen var en underbar lösning för mig och mina hundar. Det stärkte vår relation när man äntligen kunde få lite framsteg utan att oroa sig om hundens nacke/hals. Självklart kommer människor använda VGW – selen som en så kallad ”quick-fix” men så länge deras hund mår bra i kropp och själ, får bra med kondition, kärlek och mat, ja, då är det väl deras val! Man får alltid ha en åsikt, man får alltid yttra sin åsikt, men ifall man ska säga att någon har fel då får man åtminstone bevisa varför och sedan ge tips. Man kan inte påstå att någon gör fel endast för att det inte är så du och din hund gör.
Live long and prosper, peace.
/ A